I Sverige har fem grupper status som nationella minoriteter och vi har haft en nationell minoritetspolitik sedan år 2000. Det här kapitlet innehåller en kort introduktion till minoritetslagen och vad den innebär i praktiken.
Del 1: Bakgrunden till minoritetspolitiken
Del 2: Kort presentation av minoritetslagen
Del 3: Kunskapstest, kapitel 1
Fråga
Svar
Fråga
Vilket år tog Sverige beslutet om en minoritetslag? 1. 2019 2. 2000 3. 2010
Svar
3. 2010
Fråga
Svar
Fråga
Vad innebär självidentifikationsprincipen? 1. Du behöver inte visa legitimation 2. Du avgör själv om du tillhör en nationell minoritet 3. En myndighet avgör om du tillhör en nationell minoritet
Svar
2. Du avgör själv om du tillhör en nationell minoritet
Fråga
Svar
Fråga
Var tar den nationella minoritetslagen sitt avstamp? 1. FN 2. Agenda 2030 3. Europarådet
Svar
3. Europarådet
Del 4: Sammanfattning och länkar
Sverige har haft en nationell minoritetspolitik sedan år 2000. Den bygger på Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska språkstadgan.
Fem grupper har status som nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.
I Sverige gäller självidentifikationsprincipen. Varje individ avgör själv om hen tillhör någon av de nationella minoriteterna.
Sveriges minoritetspolitik ska skydda, främja och stärka möjligheterna till jämlikt inflytande för att hålla minoriteternas språk och kultur levande.
År 2010 antog riksdagen minoritetslagen. Den innehåller allmänna bestämmelser som handlar om rätten till information, språk och kultur samt inflytande och delaktighet. Det finns också särskilda rättigheter som gäller i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska.
Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.